ettfriareliv

Ibland kan det kännas svårt att identifiera sin egen lycka, man tappar lätt bort sig i jämförandet med andras lycka och framgång. Börja med att fundera på vad som gör just dig glad och vad som är harmoni för dig. 

 

Många gånger har jag undrat om jag ska hålla på med den här sporten (ridningen), för fyra år sedan så slutade jag helt med det som jag trodde var min största passion i livet, jag sålde min bästa vän och livskamrat. Varför gjorde jag det? Jag var vilsen och visste inte längre vem jag var eller vad jag ville. Jag hade ägnat alldeles för lång tid till att jämföra mig med andras lycka. Jag ville ju vara bäst och jag skulle visa alla hur duktig jag var. Eller ville jag egentligen det? Nej, det var vad jag trodde att jag ville. Jag ville bara få vara en i gänget, betyda någonting. Kanske om jag blev bäst på det här så skulle alla förstå hur duktig jag var och vilken kämpe jag var. Det höll inte, för tillslut stupade jag.

Idag förstår jag att genom att försöka bevisa för andra hur duktig man är så glömmer man bort det viktigaste av allt- att det viktigaste är att känna tillit till sig själv och vara nöjd över den man är. 

 

Jag har under så många år lagt mitt ansvar och mående i andras händer. Jag har beskyllt många personer i min omgivning som har funnits med under min uppväxt och som har format mig till den jag är idag. Lärare, tränare, vänner och ovänner, fd pojkvänner, familj och andras familjer. Alla, har jag under många år beskyllt för att inte dom har sett den rädda lilla flickan som inte blev sedd och som blev dömd alldeles för tidigt. Men vad tjänar det till?

Där och då, som liten visste jag inte bättre och många konsekvenser blev det och en rädd och osäker flicka fortsatte jag att vara. 

 

Idag, är jag vuxen och är klok nog att förstå att mitt liv ligger i mina händer och inte i någon annans. Jag beskyller inte någon, tvärtom. Jag är otroligt tacksam över det jag har gått igenom som har gjort mig till den starka och kloka tjejen jag idag är. Resan har inte varit lätt men den har tagit mig dit jag är idag. Alla som har funnits i mitt liv hittills har bidragit med lärdom och för varje erfarenhet blir jag en lärdom rikare att ta med mig. 

 

Jag tog steget över tröskeln och trotsade min rädsla genom att bryta mönster. Idag är jag medveten om vart mina gränser går och vad som är viktigt för mig. Jag valde helt enkelt att släppa taget om rutschkanan och kasta mig ut i det okända och har sakta men säkert börjat hitta tillbaka till min egen person, den riktiga Pernilla.

Idag är jag omgiven av så otroligt fina människor som fyller mig med så mycket kärlek. Det gör mig ännu rikare. 

 

 

VÅGAR JAG SÅ VÅGAR NI. 

 

Hästarna är min harmoni och jag har äntligen tagit upp ridningen igen efter alla dessa år och driver idag mitt eget stall tillsammans med min sambo. Jag lägger upp ridningen på mina villkor och på den nivån som gör mig lycklig.