ettfriareliv

Hej gänget!

 

Ni är inte så många trogna följare, men några har jag allt. Så jag tänkte försöka uppdatera lite för er skull, det har varit lite tunga inlägg här innan och jag kommer inte surprisa med något jätteskoj nu heller. Men det är livet, det går upp och ner och ibland kommer det käftsmällar. 

 

Jag skrev ett inlägg tidigare angående processen med hästen jag köpte i slutat av september som resulterade i en mardrömsresa. Men insåg själv när jag publicerade det att det kanske inte är så smart att skylta om allt, just nu sköter advokaten allt för min räkning. Så jag vill inte dela med mig av några deltajer här förrän det blir ett slut på det hela. 

Jag kan bara säga att jag är så fruktansvärt arg, besviken, ledsen, less, otålig och allt man kan känna sig när man dragit nitlotten och blivit rejält blåst. Jag hoppas bara att det slutar bra på något sätt. 

Om två veckor ska vi iallafall till en klinik några timmar härifrån för att få den bästa hjälpen och förhoppningsvis kan vi fastställa exakt vad felet är på min älskade lilla häst. Denna process tar allt och lite till av både min tid och energi och jag har inte motivation till mycket annat. All kontakt med veterinärer, advokat, försäkringsbolag och någonstans i det här samtidigt kunna göra bra ifrån sig på jobbet. Men det är som vi pratat om tidigare, balans, allt handlar om balans här i livet. Det sätts ju för min del på prövning just nu iallafall. 

 

Gunde kommer att åka tillbaka till sin ägare, ett beslut jag har tagit efter 9 underbara månader tillsammans med den fantastiska hästen. Tyvärr ett beslut jag varit tvungen att ta på grund av ovanstående process. Tiden, orken eller ekonomin till att hålla honom i träning och tävling finns tyvärr inte. Hur mycket jag än vill, vi får se om han finns kvar eller hunnit bli såld den dagen vi fått rätsida på denna mardröm. Jag är otroligt tacksam över den tiden vi fick tillsammans och hur mycket han lärt mig, framförallt till att komma tillbaka till ridningen efter mitt stora uppehåll på nästan 5 år. Det var till denna tävlingssäsong vi var redo för lite större klasser efter att ha tränat hela vintern för bästa Ulle, men han får ta sig vidare med någon annan på ryggen och entra tävlingsbanorna. Jag vet att det blir bra hur som och att den hästen kommer att ta nästa ryttare med storm precis som han gjort med mig. Underbara Gunde ♥

 

Det är ingen lätt sport det här inte, jag blir påmind om varför jag gav upp detta en gång i tiden. Jag älskar mina djur, det gör väl allt så mycket svårare. De är en del av mig och min passion, det är därför jag orkar kämpa mig genom mina tidiga mornar och släppa ut hästar innan jobb och samtidigt hinna med dem efter jobb med ridning och allt vad det innebär att driva gården. Men när sånt här händer så undrar man faktiskt, om det är värt det. Det är inte bara stora pengar som går förlorade utan även krossade drömmar och mitt hjärta för dessa djur som varje gång får ta stryk.

 

Det värsta jag vet är när oskyldiga djur hamnar i kläm för pengar och framgång, samtidigt är man ju en av dem själv eftersom man betalar så mycket för dessa underbara varelser och köper dem efter prestation. Men samtidigt, det finns två sidor av det. 

Det finns dem som älskar djuren och vill utvecklas tillsammans med djuren, ser till deras bästa och gör allt i sin makt för att de ska må bra och framförallt försöker förstå dem. 

Sen finns det dem som skiter fullständigt i djuren och använder dem som rena business och maskiner och aldrig någonsin ens tar sig tiden till att faktiskt över huvudtaget se in i våra älskade hästars ögon och faktiskt försöka förstå sig på dem. Sen gör man dem medvetet illa och tar till medel och säljer dem för något de ej är.

 

Tänk själv om någon skulle sälja dig för att prestera högt inom någonting, fast du egentligen lider av smärta? Eller kanske rent utav inte vill prestera högt. 

Nu är de ju så fantastiska djur att de ofta gör det vi vill att dem ska göra om vi ber dem, men vi borde bli bättre att lyssna på dem och deras signaler när de försöker visa oss att något inte stämmer. 

 

Allt handlar om ett samspel mellan två individer, för att en relation ska fungera behöver man visa kärlek, respekt och förståelse, iallafall enligt mig. Precis så är det även mellan en häst och människa! De är värda minst lika respekt som vi är. 

 

Usch, hästmarknad och hemska människor gör mig mörkrädd. Och tyvärr, vill man komma någonstans, tävla högre och satsa på detta så är det en ren ekonomisk chansning. Det spelar ingen roll hur mycket hjärta du har för djuren, så är det bara och kommer alltid att vara. Och hur mycket vi än är beredda att arbeta och att göra för att kunna hålla på med detta så kan det en dag komma ett bakslag som kan ta allt det ifrån dig. 

 

Nog pratat om käftsmällar. 

Jag har precis tagit mig igenom ännu ett månadsslut och avklarat cirka 40 fakturor under dagen (puh) nu ska jag snart bege mig mot tågstationen och hämta upp min älskade saknade vän Lina (och Sigrid) som kommer och hälsar på oss över helgen. Imorgon ska vi ha bebismys och träffa Denice. Det väntar en mysig helg efter en tung vecka, man får ta sig tid till kvalitétstid ibland och inte glömma bort det som är bra under mörka tider. 

 

Trevlig helg på er allihopa! 

Kram